Historisk bakgrund

Sverige har haft någon form av fastighetsregister sedan slutet av 1100-talet. Registren kallades då för jordeböcker och kunde vara både kyrkliga och privata. Under Gustav Vasas tid infördes statliga jordeböcker för att göra beskattningen av jordägare mer organiserad.

Det fanns två typer av statliga jordeböcker;

Ordinarie jordeböcker innehöll uppgifter om:

• mantal, alltså åker- och ängsmark
• grundskatt
• rotering, alltså hur många soldater som skulle utrustas och avlönas

Geometriska jordeböcker var kartor över:

• byar
• åkrar
• ängar
  
  

De geometriska jordeböckerna började tas fram av Lantmäteriet från år 1630. De användes som underlag för beskattning och innehöll även information om avkastning och andra ekonomiska förhållanden.

År 1908 avskaffades grundskatten, och jordeböckerna ersattes av jorde- och fastighetsregistret.

Jordregistret upprättades 1908 och ersatte då jordeböckerna. Det omfattade enbart landsbygden och baserades på jordens befintliga fördelning i brukningsdelar i jordeboken. Som exempel blev enheten Hemmanet Åby 1 omdöpt till Åby 1:1. När denna sedan delades ytterligare numrerades de nya delarna i kronologisk ordning, Åby 1:2, Åby 1:3, osv.

Stadsregistret upprättades 1917 och gällde för städerna. Det delades in efter kvarter eller ägor istället för att baseras på jordeboken.

Jordregistret infördes år 1908 och ersatte de äldre jordeböckerna. Registret omfattade endast landsbygden och byggde på den befintliga indelningen av mark i brukningsdelar.

Ett exempel är att fastigheten Hemmanet Åby 1 blev Åby 1:1:

• Åby 1:2
• Åby 1:3
• Åby 1:4
  
  

Stadsregistret infördes 1917 och användes i städerna.
Där delades mark istället in efter:

• kvarter
• ägor

I vissa fall levde äldre uppgifter från jordeböckerna kvar som andelstal.
1600-talet, exempelvis:

• öresland
• penningland
• tunnland
• kappland
• riksdaler
• skillingar
• runstycken

Problemet är att många äldre mått och valutor hade olika betydelse beroende på var i landet man befann sig.

På medeltiden användes bland annat:

• öre
• mark
• penningar

En mark motsvarade åtta öre, men antalet penningar per öre varierade:

• I Svealand = 24 penningar
• I Götaland = 48 penningar
• I Linköpings stift = 36 penningar

Enligt Lantmäteriet har dessa äldre andelstal idag mycket tveksam giltighet. 

Därför läses de inte in som andelstal i registret.

Om sådana uppgifter finns kvar kan de istället visas i kolumnen "Andelstal hos Lm". De förekommer främst i olika typer av samfälligheter.