Ett delat andelstal fungerar nästan som en marksamfällighet. Det handlar om flera fastigheter som delar mark och räknas därför också som en typ av samfällighet.
Delade andelstal kallas även för:
- gemensamma andelar
- gemensam ägovidd
Det är vanligt att alla fastigheter i ett delat andelstal ägs av samma person eller ägare.
Historisk bakgrund
De flesta delade andelstal skapades under slutet av 1800-talet och har historiska orsaker. Ett vanligt exempel var när en bonde ärvde en fastighet och senare köpte en angränsande fastighet. Vid dåtidens markdelningar, så kallade laga skiften, kunde fastigheterna slås ihop till en gemensam ägolott. Fastigheterna behöll dock sina ursprungliga fastighetsbeteckningar.
Delade andelstal idag
Det skapas sällan nya delade andelstal idag Dessa registreras om till marksamfälligheter eller görs om så att varje fastighet får egna andelstal.
Hantering i Vägfas
I Vägfas hanteras delade andelstal på samma sätt som samfälligheter. Eftersom delade andelstal saknar namn i Lantmäteriets register får de automatiskt namn som:
- Gemensam andel 1
- Gemensam andel 2
- Gemensam andel 3
Var artikeln till hjälp?
Toppen!
Tack för din feedback
Vi beklagar att det inte var till hjälp
Tack för din feedback
Feddback skickat
Vi uppskattar din feedback och uppdaterar artikeln vid behov