Fastighetsregistret

Det tidigare stads- och jordregistret kallas idag för Fastighetsregistret. Registret innehåller information om alla fastigheter i Sverige, exempelvis:

• lagfarter
• andelstal
• ägaruppgifter
• adresser
• kartinformation
  
  

År 2008 slogs Lantmäteriverket och de 21 lantmäterimyndigheterna ihop och bildade dagens Lantmäteriet. Myndigheten ansvarar bland annat för att registrera uppgifter i Fastighetsregistret.

Även följande aktörer registrerar information:

• Skatteverket
• kommunerna
• Fastighetsregistrets fem delar
• Fastighetsregistret består av fem olika delar:

1. Allmänna delen

Den allmänna delen visar en översikt över Sveriges indelning i bland annat:

• fastigheter
• samfälligheter
• gemensamhetsanläggningar
• kvarter
• koordinater
  
  

Uppgifterna i den allmänna delen har ingen rättskraft och garanteras inte av staten.

För juridiskt säker information behöver man istället kontrollera:

• originalhandlingar
• förrättningsakter hos Lantmäteriet

I vissa fall finns handlingarna kvar hos äldre lantmäterimyndigheter.

För att ändra uppgifter i den allmänna delen krävs vanligtvis en lantmäteriförrättning.

2. Inskrivningsdelen

Inskrivningsdelen innehåller uppgifter om:

• lagfarter
• tomträtter
• köpeskillingar
• köpedatum
• ägare
• inteckningar
• rättigheter

Denna del har rättskraft, vilket innebär att uppgifterna är juridiskt giltiga och garanteras av staten.

3. Adressdelen

Adressdelen innehåller fastigheternas adressuppgifter, till exempel:

• belägenhetsadress
• postnummer
• postort
• populärnamn
  
  

4. Byggnadsdelen

Byggnadsdelen innehåller information om byggnader som:

• bostäder
• lokaler
• industribyggnader

Här finns bland annat uppgifter om:

• byggnadens läge
• adresser
• taxeringsuppgifter
• tätortstillhörighet

5. Taxeringsuppgiftsdelen

Denna del innehåller uppgifter om:

• taxering
• värdering av mark
• värdering av byggnader

Informationen hämtas från Skatteverket en gång per år